Version 8.92 (2008-03-17)
Copyright © 2007, 2008 Red Hat, Inc. och andra
This document is released under the terms of the Open Publication License. For more details, read the full legalnotice in Avsnitt 3, ”Legal Notice”.
![]() |
Latest Release Notes on the Web |
---|---|
These release notes may be updated. Visit http://docs.fedoraproject.org/release-notes/ to view the latest release notes for Fedora Core. |
Revisionshistorik | ||
---|---|---|
Revision 8.92 | 2008-03-17 | fdp |
Utgåvenoteringar för F9 förhandsutgåva |
Fedora Project är ett projekt i öppen källkod, sponsrat av Red Hat och stöds av en gemenskap. Dess mål är snabb utveckling av program och innehåll, i fri och öppen källkod. Fedora Project använder publika forum, öppna processer, snabba uppfinningar, styrs av kunskap och transparens för att göra det bästa operativsystem och plattform som fri och öppen källkod kan skapa.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
![]() |
Tidigare utgåvenoteringar på webben |
---|---|
Om du migrerar från äldre utgåva av Fedora än den närmast föregående, bör du titta på äldre utgåvenoteringar för ytterligare information. Du hittar äldre utgåvenoteringar på http://docs.fedoraproject.org/release-notes/. |
Du kan hjälpa gruppen för Fedora Project att fortsätta förbättra Fedora om du skriver felrapporter och förbättringsförslag. Gå till http://fedoraproject.org/wiki/BugsAndFeatureRequests för mer information om fel. Tack för din medverkan.
För att hitta mer generell information om Fedora, gå till följande webbplatser:
Översikt över Fedora
Vanliga frågor och svar om Fedora
Hjälp och diskussioner
Delta i Fedora Project
![]() |
Dokumentlänkar |
---|---|
Många länkar kanske inte fungerar som de ska inifrån installationsmiljön pga resursbegränsningar. Utgåvenoteringarna finns också tillgängliga efter installationen som en del av skrivbordets standardwebbläsarens hemsida. Om du är ansluten till Internet, använd dessa länkar för att hitta annan användbar information om Fedora och gemenskapen som skapar och stöder det. |
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Du kan hitta en rundtur fylld med bilder och filmer av denna spännande nya utgåva på http://fedoraproject.org/wiki/Tours/Fedora9.
För en mindre teknisk användarvänlig sammanfattning av de viktiga ändringarna i denna utgåva, se:
Denna utgåva inkluderar nya versioner av många nyckelprodukter och teknologier. Följande sektioner ger en kortfattad översikt av de stora ändringarna sedan förra utgåvan av Fedora.
Fedora innehåller flera olika spins, som är varianter på Fedora byggda med en specifik uppsättning av programvarupaket. Varje spin har en kombination av programvara för att möta kraven hos en viss typ av slutanvändare. Förutom en väldigt liten avbild boot.iso
för nätverksinstallation, har användare följande spin att välja mellan:
En vanlig Fedora-avbild för användare av skrivbordsdatorer, arbetstationer och servrar. Denna spin ger en bra uppgraderingsväg och liknande miljö för användare att tidigare utgåvor av Fedora.
En av flera live-avbilder som kan köra från en disk eller USB-flashenhet, och kan installeras till hårddisk om så önskas. Se sektionen "Live" för mer information om live-avbilder.
Fler anpassade spin finns tillgängliga på http://spins.fedoraproject.org. Dessa live-avbilder kan användas på USB-medium via verktyget livecd-iso-to-disk tillgängligt i paketet livecd-tools.
Fedorautgåvor är också tillgängliga via Jigdo. Denna distributionsmetod kan snabba upp hämtandet av ISO-avbilder. Istället för att vänta på torrent-hämtningar att avslutas, letar Jigdo efter den snabbaste spegel den kan hitta via infrastrukturen Fedora Project Mirror Manager, och hämtar bitarna den behöver från dessa speglar. För att optimera sökandet efter dessa bitar kan du säga till Jigdo att leta på en DVD eller CD du redan har, och skära ner på onödiga nedladdningar. Denna funktion blir speciellt användbar om du:
Hämtar alla testutgåvor och sedan den slutliga utgåvan, då du redan har 90 % av de data som kommer med varje följande nedladdning.
Hämtar både DVD- och CD-uppsättningar, då DVD:n innehåller 95 % av de data som behövs för CD-uppsättningen.
Hämtar någon kombination av de ovanstående.
Denna utgåva innehåller GNOME 2.22. GNOME inkluderar nu ett verktyg för att skapa video och hantera webbkamera kallat Cheese, förbättrat stöd för nätverksfilsystem, en nytt internationell klockapplet, stöd för Googles kalender och anpassade epostetiketter i Evolution, en ny visare av fjärrskrivbord, förbättrade tillgänglighetsfunktioner och integration med PolicyKit.
KDE 4.0.3 är tillgängligt i KDE-live-avbilden såväl som på den ordinarie DVD:n.
Xfce 4.4.2 är tillgängligt som en del av denna utgåva.
NetworkManager 0.7 ger förbättrat sötd för mobilt bredband, inklusive GSM- och CDMA-enheter, och stödjer nu flera enheter i ad-hoc-nätverk för att dela anslutningar. Det är nu aktiverat som standard vid installation from DVD, CD, nätverk eller live-avbild.
Fedora-installeraren, Anaconda, stödjer nu ändrign av partitionsstorlek för ext2/3-, NTFS-filesystem, att skapa och installera på krypterade filsystem, förbättrat räddningsläge med FirstAidKit, oberoende plats för andra stegets installerare och programpaketen. En omdesignad, större avbild netboot.iso
har nu en andrastegs installerare delvis av detta skäl.
Live-USB-avbilder stödjer nu varaktig lagring, så dina ändringar av data och inställninga kommer sparas även efter omstart.
PackageKit, en ny uppsättning grafiska och konsolverktyg, med ett ramverk för att hantera programvara över flera distributioner, har ersatt Pirut i denna utgåva av Fedora. Den grafiska uppdateraren PackageKit är tillgänglig istället för Pup. Bakom PackageKit har prestandan för yum förbättrats signifikant.
FreeIPA gör hantering av gransknings-, identitets- och policyprocesser enklare genom att erbjuda webbaserade och kommandorads försörjnings- och administrationsverktyg för att förenkla systemadministrationen. FreeIPA kombinerar kraften hos Fedora Directory Server med FreeRADIUS, MIT Kerberos, NTP och DNS för att erbjuda en enkel, direkt tillgänglig, lösning.
Ext4, nästa version av det mogna och stabila filsystemet ext3 är tillgängligt som ett alternativ i denna utgåva. Ext4 ger bättre prestanda, högra lagringskapacitet och flera andra nya funktioner.
Denna utgåva av Fedora använder Upstart, en händelsebaserad ersättning för demonen /sbin/init
.
Firefox 3 innebär ett antal större förbättringar inklusive naturligt utseende och känsla, skrivbordintegration, den nya ersättningen Platser istället för bokmärken och en omarbetad adressrad.
Den helt fria Javamiljön OpenJDK 6 med öppen källkod är installerat som standard. IcedTea 7, härlett från OpenJDK 1.7, är inte längre standard. IcedTea innehåller en insticksmodul för webbläsare baserad på GCJ, och är tillgänglig för både arkitekturen x86 och x86_64. GCJ är fortfarande standard på arkitekturen PPC.
OpenOffice.org 2.4, med många nya funktioner, är tillgängligt som en del av Fedora 9.
Fedora innehåller nu Perl 5.10.0, som har ett mindre minnesutnyttjande och andra förbättringar.
Fedora innehåller nu TeXLive som ersätter den tidigare, inte längre underhållna TeX-distributionen.
Fedora 9 har en 2.6.25-baserad kärna.
Kärnkrascher kan rapporteras mer automatiskt till http://www.kerneloops.org/ och diagnostiseras på ett smidigt sätt via paketet kerneloops som installeras som standard. Kraschsignaturer kallas ofta för oopses i Linux.
Arbete på uppstart och avstängning av X har gett märkbara förbättringar.
De föreslagna planerna för nästa utgåva av Fedora finns tillgängliga på http://fedoraproject.org/wiki/RoadMap
Copyright (c) 2007 by Red Hat, Inc. and others. This material may be distributed only subject to the terms and conditions set forth in the Open Publication License, v1.0, available at http://www.opencontent.org/openpub/.
The Fedora Art Project created the admonition graphics (note, tip, important, caution,
and warning). Tommy Reynolds <Tommy.Reynolds@MegaCoder.com>
created the callout graphics. They all may be freely redistributed with
documentation produced for the Fedora Project.
FEDORA, FEDORA PROJECT, and the Fedora Logo are trademarks of Red Hat, Inc., are registered or pending registration in the U.S. and other countries, and are used here under license to the Fedora Project.
Red Hat and the Red Hat "Shadow Man" logo are registered trademarks of Red Hat Inc. in the United States and other countries.
All other trademarks and copyrights referred to are the property of their respective owners.
Documentation, as with software itself, may be subject to export control. Read about Fedora Project export controls at http://fedoraproject.org/wiki/Legal/Export.
Tack för att du tar dig tid att skicka dina kommentarer, förslag och felrapporter till Fedora gemenskapen. Genom att göra det, hjälper du till att förbättra Fedora, Linux och fri programvara över hela världen.
För att ge återkoppling om Fedoras program eller andra systemdelar, gå till http://fedoraproject.org/wiki/BugsAndFeatureRequests. En lista med ofta rapporterade fel och kända problem för denna utgåva finns tillgänglig på http://fedoraproject.org/wiki/Bugs/F9Common.
![]() |
Förslag endast för utgåvenoteringar |
---|---|
Denna sektion berör återkoppling på själva utgåvenoteringarna. |
Om du tycker att dessa utgåvenoteringar kan förbättras på något sätt så kan du ge din återkoppling direkt till gebitskribenterna. Här är flera sätt att göra det på, sorterat på föredraget kontaktsätt:
Om du har ett Fedora-konto, ändra innehållet direkt på http://fedoraproject.org/wiki/Docs/Beats
Fyll i en felrapport genom att använda denna mall: http://tinyurl.com/nej3u - Denna länk är BARA för återkoppling om själva utgåvenoteringarna..
Epost relnotes@fedoraproject.org.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
![]() |
Installationshandledning för Fedora |
---|---|
För information om hur man installerar Fedora, gå till http://docs.fedoraproject.org/install-guide/. |
![]() |
Installationsproblem som inte finns med i dessa utgåvenoteringar |
---|---|
Om du stöter på problem eller har en fråga vid installationen, som inte finns med i dessa utgåvenoteringar, gå till http://fedoraproject.org/wiki/FAQ och http://fedoraproject.org/wiki/Bugs/Common. |
Anaconda är namnet på Fedoras installationsprogram. Denna sektion ger en översikt över frågor relaterade till Anaconda och installation av Fedora 9.
![]() |
Nerladdning av stora filer |
---|---|
Om du planerar att ladda ner Fedora DVD ISO-avbild, kom ihåg att inte alla verktyg för filnedladdning klarar filer större än 2GiB i storlek. wget 1.9.1-16 och senare, curl och ncftpget har inte denna begränsning. BitTorrent är en annan metod för att ladda ner stora filer. För information om att hämta och använda torrent-filen, gå till http://torrent.fedoraproject.org/. |
Anaconda provar integriteten av installationsmedium som standard. Denna funktion fungerar med installation från CD, DVD, hårddisk-ISO och NFS-ISO. Fedora Project rekommenderar att du testar all installationsmedium innan du startar installationsprocessen och innan du rapporterar fel relaterade till installationen. Många av de fel som rapporteras är faktiskt på grund av felaktigt brända skivor.
Funktionen mediacheck är väldigt känslig och kan rapportera en del användbara skivor som felaktiga. Detta resultat orsakas ofta av skivbrännarprogram som inte tar med utfyllnad när skivor skapas från ISO-filer. För att använda detta test, tryck på valfri tangent vid uppstarten och gå in i menyn. Tryck sedan tangenten Tab, lägg till flaggan mediacheck
till parameterlistan, och tryck Enter.
Efter du slutfört funktionen mediacheck och det gått bra, starta om för återställa systemet till dess normala tillstånd. På många system resulterar detta i en snabbare installationsprocess från skivan. Du kan hoppa över valet mediacheck
när du startat om.
![]() |
BitTorrent verifierar filintegriteten automatiskt |
---|---|
Om du använder BitTorrent, valideras alla filer du laddar ner automatiskt. Om nerladdningen av din fil lyckas, behöver du inte kontrollera den. När du har bränt din CD däremot, ska du fortfarande använda mediacheck för att validera integriteten av media. |
För att utföra minnestest innan du installerar Fedora, tryck valfri tangent och gå in i uppstartsmenyn, välj sedan Memtest86 istället för Anaconda. Memtest86 minnestest fortsätter tills du trycker på tangenten Esc.
. Detta alternativ kör det fristående minnestestprogrammet![]() |
Memtest86 Tillgänglighet |
---|---|
Du måste starta från installationsskiva 1, DVD eller en räddningsskiva för att kunna använda denna funktion. |
Fedora 9 stödjer grafisk FTP- och HTTP-installation. Men installationsavbilden måste antingen få plats i RAM eller finnas på en lokal enhet, såsom installationsskiva 1. Därför kan endast system med mer än 192 MiB RAM eller som startar från installationsskiva 1 använda den grafiska installationen. System med 192 MiB RAM eller mindre faller faller tillbaka på den textbaserade installeraren automatiskt. Om du föredrar den textbaserade installeraren, skriv linux text vid boot:
-prompten.
Inbyggt stöd för att ändra storlek på ext2-, ext3- och ntfs-partitioner.
Stöd för installation på krypterade blockenheter, inklusive rotfilsystemet.
Sammanslagen ISO-avbild för nätverksstart som ersätter de äldre boot.iso
, diskboot.img
och rescuecd.iso
.
Platsen för installerarens andra steg är nu oberoende av platsen för mjukvarupaketen.
Direkt installation på x86
- och x86_64
-maskiner som använder EFI och startar via grub
.
Hårdvarusondering och detektering baseras nu på HAL och udev
.
Stöd för permanent lagring på live-avbilder på USB-minnen.
Användning av /dev/hdX
på i386 och x86_64 för IDE-enheter har ändrats till /dev/sdX
. Se anmärkningar om hur viktigt det är att etikettera enheter för uppgradering från utgåvor före Fedora 7, och partitionsbegränsningar.
Inte alla IDE-RAID-styrkort stöds. Om ditt RAID-styrkort inte stöds av dmraid ännu kan du kombinera diskenheter i RAID-samlingar genom att konfigurera Linux programvaru-RAID. För styrkort som stöds konfigureras RAID-funktionerna i datorns BIOS.
En del servrar med flera nätverkskort kanske inte tilldelar eth0 till det första nätverkskortet som BIOS kallar det, vilket kan orsaka installationsprogrammet att försöker använda ett annat nätverkskort än vad som användes av PXE. För att ändra detta beteende, använd följande i konfigfilerna pxelinux.cfg/*
:
IPAPPEND 2 APPEND ksdevice=bootif
Konfigurationsflaggorna ovan gör att installationsprogrammet använder samma nätverksgränssnitt som BIOS och PXE använder. Du kan också använda följande flagga:
ksdevice=link
Denna flagga gör att installationsprogrammet använder den första nätverksenhet den hittar som är länkad till en nätverks-switch.
Gå till http://fedoraproject.org/wiki/DistributionUpgrades för detaljerade rekommenderade procedurer för uppgradering av Fedora.
Medan äldre IDE-drivrutiner stödde upp till 63 partitioner per enhet är SCSI-enheter begränsade till 15 partitioner per enhet. Anaconda använder drivrutinen libata
på samma sätt som resten av Fedora, så den kan inte upptäcka mer än 15 partitioner på en IDE-disk under istallations- eller uppgraderingsprocessen.
Om du uppgraderar ett system med mer än 15 partitioner kan du behöva migrera disken till logisk volymhantering (LVM). Denna begränsning kan ge konflikter med andra installerade system om de inte stödjer LVM. De flesta moderna Linuxdistributioner stödjer LVM, och drivrutiner finns tillgängliga för andra operativsystem också.
En ändring i sättet som Linuxkärnan hanterar lagringsenheter medför att enhetsnamn som /dev/hdX
eller /dev/sdX
kan skilja från värden som används i tidigare utgåvor. Anaconda löser detta problem genom att förlita sig på partitionsetiketter eller UUID:er för att hitta enheter. Om dessa inte finns, så kommer Anaconda ge en varning som visar att partitioner behöver etiketteras och att uppgraderingen inte kan fortsätta. System som använder Logical Volume Management (LVM) och enhetsöversättare (device mapper) behöver oftast inte ometiketteras.
För att visa partitionsetiketter, starta befintlig Fedorainstallation och ange följande på en terminalprompt:
/sbin/blkid
Verifiera att varje volymrad i listan har en LABEL=
-värde, enligt nedanstående:
/dev/hdd1: LABEL="/boot" UUID="ec6a9d6c-6f05-487e-a8bd-a2594b854406" SEC_TYPE="ext2" TYPE="ext3"
Om några filsystemsetiketter lagts till eller ändrats så måste enhetsnamnen i /etc/fstab
ändras så att de matchar:
su -c "cp /etc/fstab /etc/fstab.orig" su -c "gedit /etc/fstab"
Ett exempel på en montering via etikett är:
LABEL=f7-slash / ext3 defaults 1 1
grub.conf
Om etiketten för /
(root)-filsystemet ändrades, måste även kärnans startsparametrar i grub-konfigurationsfilen ändras:
su -c "gedit /boot/grub/grub.conf"
En matchande exempel för en kärn-grub-rad är:
kernel /vmlinuz-2.6.20-1.2948.fc6 ro root=LABEL=f7-slash rhgb quiet
Om partitionsmärkningar justerats eller filen /etc/fstab
ändrats, starta befintlig Fedora-installation för att verifiera att alla partitioner fortfarande monteras normalt och inloggning lyckas. När det är klart starta om med installationsmedia för att starta installationsprogrammet och börja uppgraderingen.
Generellt sett rekommenderas nyinstallationer framför uppgraderingar, speciellt för system som inkluderar tredjeparts-datalager. Tredjeparts-paket som är kvar från tidigare installation kanske inte fungerar som väntat efter en uppgradering av Fedora. Om du ändå väljer att uppgradera, följande information kan vara till hjälp:
Innan du uppgraderar ska du ta en säkerhetskopia på systemet. Spara speciellt /etc
, /home
och möjligen /opt
och /usr/local
om anpassade paket är installerade där. Du kanske ska använda en multistarts-ansats med en "klon" av den gamla installationen på en separat partition som säkerhet. I så fall, skapa ett alternativt startmedia som t.ex. en GRUB-startdiskett.
![]() |
Säkerhetskopior av systemkonfigurationen |
---|---|
Säkerhetskopior av konfigurationer i |
Efter du slutfört uppgraderingeringen, kör följande kommando:
rpm -qa --last > RPMS_by_Install_Time.txt
Inspektera slutet på utskriften för paket som är daterade före uppgraderingen. Ta bort eller uppgradera de paket från tredjeparts-datalager, eller åtgärda dem om så är nödvändigt. En del paket som installerats tidigare kanske inte längre finns i något datalager. För att installera dessa paket använd följande kommando:
su -c "yum list extras"
När en kickstartkonfigurationsfil används via HTTP kan hämtningen av kickstartfilen misslyckas med ett fel som indikerar att filen inte kunde hämtas. Klicka knappen OK flera gånger utan att göra några ändringar för att lyckas gå förbi detta fel. Som en väg runt problemet, använd en af de andra stödda metoderna för att hämta kicstartkonfigurationer.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Denna sektion innehåller noteringar som är specifika för de maskinvaru-arkitekturer som stöds av Fedora.
RPM stödjer parallell installation av multipla arkitekturer av samma paket. En standardpaketlista som rpm -qa kan förefalla innehålla paketdubletter, eftersom arkitekturen inte visas. Använd istället kommandot repoquery, som är del av paketet yum-utils, vilket visar arkitekturen som standard. För att installera yum-utils, kör följande kommando:
su -c "yum install yum-utils"
För att lista alla paket med deras arkitekturer, genom att använda rpm, kör följande kommando:
rpm -qa --queryformat "%{name}-%{version}-%{release}.%{arch}\n"
Du kan lägga till detta till /etc/rpm/macros
(för en system-vid inställning) eller ~/.rpmmacros
(för en per-användare inställning). Det ändrar standardförfrågan till att skriva ut arkitekturen:
%_query_all_fmt %%{name}-%%{version}-%%{release}.%%{arch}
Denna sektion innehåller information om Fedora och maskinvaruplattformen PPC.
Minimal CPU: PowerPC G3 / POWER3.
Fedora 9 stödjer bara "New World"-generationen av Apple Power Macintosh, som levererades från c:a 1999 och framåt. Även om "Old World"-maskiner bör fungera, så kräver de ett speciellt uppstartsprogram som inte ingår i Fedoradistributionen.
Fedora 7 stödjer IBM RS/6000-, pSeries-, iSeries-, och Cell Broadband Engine-maskiner.
Fedora 9 stödjer också Sony PlayStation 3 och Genesi Pegasos II och Efika.
Fedora 9 innehåller nytt maskinvarustöd för P.A. Semiconductor "Electra"-maskiner.
Rekommenderat för textläge: 233 MHz G3 eller bättre, 128 MB RAM.
Rekommenderad för grafiskt läge: 400 MHz G3 eller bättre, 256 MB RAM.
De kompletta paketen kan kräva mer än 9 GB diskutrymme. Slutlig storlek beror helt på vald installations-spin och valda paket under installationen. Ytterligare diskutrymme krävs under installationen för att stödja installationsmiljön. Detta extra diskutrymme motsvarar storleken på /Fedora/base/stage2.img
(på installationsskiva 1) plus storleken på filerna i /var/lib/rpm
på det installerade systemet.
I praktiken så kan ytterligare utrymmeskrav variera från så lite som 90 MiB för en minimal installation till så mycket som 175 MiB extra för en större installation.
Ytterligare utrymme behövs för användar-data, och minst 5% fritt utrymme måste bibehållas för ett fungerande system.
Efter ett kort experiment med 64KiB-sidor i Fedora Core 6, har nu PowerPC64-kärnan bytt tillbaka till 4KiB-sidor. Installationsprogrammet ska omformattera eventuella växlingpartitioner automatiskt vid en uppgradering.
Tangenten Option på Apple-system är likvärdig med tangentenAlt på en PC. När dokumentationen och installationen hänvisar till tangenten Alt, använd tangenten Option. För en del tangentkombinationer måste du använda tangenten Option i kombination med tangenten Fn, som Option+Fn+F3 för att växla till virtuella terminalen tty3.
Installationsskiva 1 för Fedora är uppstartningsbar på maskinvara som stöds. Dessutom finns en startbar CD-avbild i katalogen images/
på skivan. Dessa avbilder uppför sig olika beroende på ditt systems hårdvara:
På de flesta maskiner startar uppstartsprogrammet automatiskt lämpligt 32-bitars eller 64-bitars installationsprogram från installationsdisken.
64-bit IBM pSeries (POWER4/POWER5), nuvarande iSeries-modeller. Efter använt OpenFirmware för att starta CD:n, startar startprogrammet yaboot automatiskt 64-bitars installationsprogrammet.
IBM "Legacy" iSeries (POWER4). Så kallad "Legacy" iSeries models, som inte använder OpenFirmware, kräver användning av uppstartsavbild placerad i katalogen images/iSeries
för installationsträdet.
32-bit CHRP (IBM RS/6000 och andra). Efter du använt OpenFirmware för att starta upp CD:n, välj uppstartsavbilden linux32
på boot:
-prompten för att starta 32-bitars installationsprogrammet. Annars kommer 64-bitars installationsprogrammet starta och misslyckas.
Genesi Pegasos II / Efika 5200B. Fedorakärnan stödjer både Pegasos och Efika utan att man behöver använda "Device Tree Supplement" från powerdeveloper.org. Dock, avsaknad av fullständigt stöd för ISO9660 i det fasta programmet (firmware) betyder att det inte är möjligt att starta via yaboot från CD:n. Starta "netboot"-avbilden istället, antingen från CD:n eller över nätverket. På grund av storleken på avbilden måste du ställa in det fasta programmets load-base
-variabel till att läsa in filer på höga adresser såsom 32 MiB iställt för standard 4 MiB:
setenv load-base 0x2000000
Vid prompten från OpenFirmware, ang följande kommando för att starta från Efika-uppdateringen, om nödvändigt, eller netboot-avbilden från CD:n:
boot cd: /images/netboot/ppc32.img
Eller från nätverket:
boot eth ppc32.img
Du måste också manuellt konfigurera OpenFirmware för göra det installerade Fedorasystemet startbart. För att göra detta, sätt miljövariablerna boot-device
och boot-file
på lämpligt sätt, för att läsa in yaboot från partitionen /boot
. Till exempel kan en standardinstallation kräva följande:
setenv boot-device hd:0 setenv boot-file /yaboot/yaboot setenv auto-boot? true
PA Semi Electra. Electra:s fasta program stödjer ännu inte yaboot. För att installera på Electra kan du starta från netboot-avbilden ppc64.img
. Efter installationen behöver du manuellt konfigurera det fasta programmet att läsa in den installerade kärnan och initrd från partitionen /boot
. Se dokumentationen om det fasta programmet för fler detaljer.
Sony PlayStation 3. För installation på PlayStation 3, uppdatera först till firmware 1.60 eller senare. Startprogrammet "Other OS" måste vara installerat i flash, följ instuktionerna på http://www.playstation.com/ps3-openplatform/manual.html. En lämplig startprogramavbild finns på Sonys "ADDON"-CD, som finns tillgänlig från ftp://ftp.kernel.org/pub/linux/kernel/people/geoff/cell/.
När uppstartprogrammet är installerat, skall PlayStation 3 kunna strta från Fedoras installationsmedium. Observera tt nätverksinstallation fungerar bäst med NFS, eftersom det tar mindre minne än FTP- och HTTP-metoderna. Att använda alternativet text
reducerar också mängden minna som installeraren behöver.
För mer information om Fedora och PlayStation3 eller Fedora på PowerPC i allmänhet, gå med i postlistan Fedora-PPC eller kanalen #fedora-ppc
på FreeNode.
Start från nätverket. Kombinerade avbilder som innehåller installationskärna och ramdisk finns i katalogen images/netboot/
i installationsträdet. De är avsedda för att starta över nätverket med TFTP, men kan användas på många sätt.
Startprogrammet yaboot stöder TFTP-start för IBM pSeries och Apple Macintosh. Fedora Project uppmuntrar användandet av yaboot framför netboot-avbilder.
Paketet ppc64-utils har delats upp i individuella paket som avspeglar paketeringen uppströms (ps3pf-utils, powerpc-utils, powerpc-utils-papr). Fast kommandot mkzimage inte längre levereras, kan du använda skriptet wrapper från paketet kernel-bootwrapper:
wrapper -i initrd-${KERN_VERSION}.img -o zImage-${KERN_VERSION}.img vmlinuz-${KERN_VERSION}
Denna sektion innehåller information specifik för Fedora och hårdvaruplattformen x86.
För att kunna använda specifika funktioner i Fedora 9 under eller efter installationen, behöver du kanske veta lite detaljer om hårdvarukomponenter som grafik- och nätverkskort.
Följande CPU-specifikationer är angivna i jämförelse med Intel processorer. Andra processorer, som de från AMD, Cyrix, och VIA som är kompatibla med och likvärdiga med följande Intel processors, kan också användas med Fedora.
Fedora 9 kräver en Intel Pentium eller bättre processor, och är optimerad för Pentium 4 och senare processorer.
Rekommenderat för textläge: 200 MHz Pentium-klass eller bättre.
Rekommenderad för grafiskt: 400 MHz Pentium II eller bättre.
Minimum RAM för textläge: 128 MiB.
Minimum RAM for grafiskt: 192 MiB.
Rekommenderad RAM för grafiskt: 256 MiB.
De kompletta paketen kan kräva mer än 9 GB diskutrymme. Slutlig storlek beror helt på vald installations-spin och valda paket under installationen. Ytterligare diskutrymme krävs under installationen för att stödja installationsmiljön. Detta extra diskutrymme motsvarar storleken på /Fedora/base/stage2.img
(på installationsskiva 1) plus storleken på filerna i /var/lib/rpm
på det installerade systemet.
I praktiken så kan ytterligare utrymmeskrav variera från så lite som 90 MiB för en minimal installation till så mycket som 175 MiB extra för en större installation.
Ytterligare utrymme behövs för användar-data, och minst 5% fritt utrymme måste bibehållas för ett fungerande system.
Denna sektion innehåller specifik information om Fedora och x86_64 hårdvaruplattformen.
För att kunna använda specifika funktioner i Fedora 9 under eller efter installationen, behöver du kanske veta lite detaljer om hårdvarukomponenter som grafik- och nätverkskort.
Minimum RAM för textläge: 256 MiB.
Minimum RAM for grafiskt: 384 MiB.
Rekommenderad RAM för grafiskt: 512 MiB.
De kompletta paketen kan kräva mer än 9 GB diskutrymme. Slutlig storlek beror helt på vald installations-spin och valda paket under installationen. Ytterligare diskutrymme krävs under installationen för att stödja installationsmiljön. Detta extra diskutrymme motsvarar storleken på /Fedora/base/stage2.img
(på installationsskiva 1) plus storleken på filerna i /var/lib/rpm
på det installerade systemet.
I praktiken så kan ytterligare utrymmeskrav variera från så lite som 90 MiB för en minimal installation till så mycket som 175 MiB extra för en större installation.
Ytterligare utrymme behövs för användar-data, och minst 5% fritt utrymme måste bibehållas för ett fungerande system.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Fedorautgåvan innehåller flera live-ISO-avbilder utöver de traditionella installationsavbilderna. Dessa ISO-avbilder är körbara, och du kan bränna dem till media och använda dem för att prova Fedora. De innehåller också en funktion som gör att du kan installera innehållet i live-avbilden till din hårddisk för permanent lagring och bättre prestanda.
För en komplett lista över nu tillgängliga avbilder, "spins", och instruktioner för att använda dem, se:
För att starta från Live-avbilden sätt i skivan i din dator och starta om. För att logga in och använda skrivbordsmiljön ange användarnamnet fedora
. Tryck Returpå lösenordsprompten, eftersom det inte finns något lösenord för detta konto. Live-avbilden loggar inte in automatiskt så att användare kan välja önskat språk först. Efter du loggat in kan du, om du vill, installera innehållet från live-avbilden till din hårddisk, genom att klicka på skrivbordsikonen Installera till hårddisk.
Du kan göra en installation i textläge av live-avbilderan genom att använda kommandot liveinst i konsolen.
Du kan lägga till liveinst
eller textinst
som en flagga till startprogrammet för att utföra en direktinstallation utan att starta upp live-CD:n/DVD:n.
Ett annat sätt att använda dessa Live-avbilder är att lägga dem på en USB-minnessticka. För att göra detta, installera paketet livecd-tools från utvecklingsdatalagret. Kör sedan skriptet livecd-iso-to-disk:
/usr/bin/livecd-iso-to-disk /path/to/live.iso /dev/sdb1
Ersätt /dev/sdb1
med den partition där du vill lägga avbilden.
Detta är inte en destruktiv process; den data du på din USB-sticka behålls.
Stöd för att spara ändringar i en live-avbild finns för Fedora 9. Det viktigaste användningsfallet är att start från en live-avbild på ett USB-minne och lagra ändringar till samma enhet. För att göra detta, hämta ner live-avbilden och kör sedan följande kommando:
livecd-iso-to-disk --overlay-size-mb 512 /path/to/live.iso /dev/sdb1
Ersätt /dev/sdb1
med den partition där du vill lägga avbilden.
Ersätt 512
med den önskade storleken i megabyte av bestående data, eller "overlay". Skalskriptet livecd-iso-to-disk finns sparat i katalogen LiveOS
i toppen av CD-avbilden. USB-mediet måste ha tillräckligt med fritt utrymme för live-avbilden, plus overlay:en, plus eventuella andra data som behöver sparas på mediet.
Arbete har fortsatt för att bättre integrera live-avbilder med resten av systemet, och förbättra verktygen som används för att bygga dem. Verktyget livecd-creator ger nu ett API för att bygga alternativa framänder, såväl som verktyg för andra typer av avbilder.
Följande saker skiljer en normal Fedora-installation från en med live-avbilder.
Live-avbilder ger en delmängd av paketen som är tillgängliga på den ordinarie DVD-avbilden. båda ansluter till samma förråd som har alla paketen.
SSH är avaktiverat som standard. SSH är avaktiverat för att standardanvändarnamnet på live-avbilden inte har något lösenord. Dock frågar en installation till hårddisk om att skapa ett nytt användarnamn och lösenord.
Installationer från live-avbilder tillåter inte något paketval eller uppgraderingsmöjlighet eftersom de kopierar hela filsystemet från medier eller USB-diskar till hårddisken. Efter installationen är avslutad, och ditt system har startats om, kan du lägga till och ta bort paket som du vill med verktyget Lägg till/Ta bort paket, yum eller de andra verktygen för att hantera programvara.
Live-avbilder fungerar inte på arkitekturen i586
.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Följande sektioner innehåller information om programvarupaket som har genomgått signifikanta ändringar för Fedora 9. För enklare åtkomst så är de generellt sett organiserade i samma grupper som visas i installationssystemet.
Verktyget system-config-soundcard har tagits bort, på grund av flera föråldrade design- och implementationsproblem. Modern teknik, inklusive udev och HAL, har gjort att ljudkort fungerar från start. Eventuella ljudkort som inte fungerar direkt bör rapporteras som ett fel. Inställningar kan fortfarande finjusteras i skrivbordsmiljön genom att använda, bland annat, PulseAudio-verktygen.
Fedora 9 innehåller nu Perl 5.10.0, den första "större" utgåveuppdateringen i perl5 på ett tag. Perlinterpretatorn själv är snabbare med ett mindre avtryck i minnet, och har flera förbättringar av UTF-8 och trådning. Perinstallationen är nu relokerbar, en välsignelse för systemadministratörer och operativsystempaketerare. Perl 5.10.0 lägger ocskå till en smart matchningsoperator, en fallanalyssats, namngivna infågningar, tillståndsvariabler och bättre felmeddelanden.
För mer information, se:
Funktionaliteten i insticksmodulen installonlyn
har lagts in i grundpaketet yum. Alternativen installonlypkgs
och installonly_limit
används som standard för att begränsa systemet till att behålla endast två kärnpaket. Du kan justera uppsättningen paket eller antalet paket, eller helt avaktivera alternativet för att passa dina önskemål. Mer detaljer finns tillgängliga i manualsidan för yum.conf
.
Kommandot yum gör nu upprepade försök när det upptäcker ett lås. Denna funktion är användbar om en demon letar efter uppdateringar, eller om du kör yum och ett av dess grafiska framsidor samtidigt.
Kommandot yum förstår nu en kostnadsparameter i sin konfigurationsfil, som är den relativa kostnaden för att nå ett programvaruförråd. Det är användbart för att vikta ett programvaruförråds paket som större eller mindre än något annat. Kostnadsparametern är som standard 1000, där lägre kostnad ges prioritet.
I Fedora 9 Rawhide har filen /etc/yum.repos.d/fedora-development.repo
ändrats till /etc/yum.repos.d/fedora-rawhide.repo
. Referenser till development
i fedora-rawhide.repo
har ändrats till rawhide
. På grund av dett sätt som RPM hanterar konfigurationsfiler, sparas den existerande filen /etc/yum.repos.d/fedora-development.repo.rpmsave
om den har ändrats tidigare. Användare av utvecklingsförrådet kan behöva uppdatera skript och anpassade konfigurationsfiler till att använda det nya namnet.
Funktionen pam_mount
användr nu en konfigurationsfil skriven i XML. Filen /etc/security/pam_mount.conf
kommer konverteras till /etc/security/pam_mount.conf.xml
under uppdateringen med /usr/bin/convert_pam_mount_conf.pl, som tar bort alla kommentarer. Eventuella konfigurationsfiler per användare måste konverteras manuellt, med konverteringsskriptet om så önskas. En exempelfil pam_mount.conf.xml
med detaljerade kommentarer om de tillgängliga alternativen finns i /usr/share/doc/pam_mount-*/pam_mount.conf.xml
.
TeXLive är en ersättning för det gamla, ej underhållna TeX-paketet. Det erbjuder paket enligt nya stilen och fixar många säkerhetproblem med den gamla distributionen.
Linux terminalserverprojekt (LTSP) har inkluderats direkt i Fedora 9. Arbete pågor. För de senaste nyheterna och dokumentation, se:
Paketet nautilus-open-terminal använder nu en GConr-nyckel för att styra sitt beteenden när den startas genom att högerklicka på srkivbordet. För att aktivera dess tidigare beteende, som öppnar den resulterande terminalen i användarens hemkatalog, använd detta kommando:
gconftool-2 -s /apps/nautilus-open-terminal/desktop_opens_home_dir --type=bool true
Paketet i810switch har tagits bort. Dess funktionalitet finns nu tillgänglig via kommandot xrandr i paketet xorg-x11-server-utils.
Paketet evolution-exchange ersätter evolution-connector, och tillhandahåller en funktionalitet under det gamla namnet.
Paketen system-config-firewall och system-config-selinux ersätter system-config-security-level. Paketet system-config-selinux är en del av paketet policycoreutils-gui.
Paketet pilot-link svartlistar nu modulen visor
som standard. Användare uppmuntras att försöka den direkta USB-åtkomsten som finns i senare versioner av pilot-link. Detta aktiveras genom att skicka flaggan --port usb:
till de olika pilot-link-verktygen, istället för de seriella enheterna som användes tidigare (typiskt /dev/pilot
eller /dev/ttyUSB0
, /dev/ttyUSB1
, och så vidare). Till exempel:
pilot-xfer --port usb: --list
Paketen hal-info och hal har uppdaterats för att sätta korrekta rättigheter på USB-enheter med PolicyKit. Om du har existerande manuella konfigurationer, återställ ändringarna för att undvika eventuella konflikter.
För ytterligare information, se README.fedora
som ingår i paketet pilot-link.
Följande juridiska information gäller en del programvara i Fedora.
Portions Copyright (c) 2002-2007 Charlie Poole or Copyright (c) 2002-2004 James W. Newkirk, Michael C. Two, Alexei A. Vorontsov or Copyright (c) 2000-2002 Philip A. Craig
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Denna sektion täcker ändringar och viktig information angående den 2.6.25-baserade kärnan i Fedora 9. 2.6.25-kärnan inkluderar:
Tickfritt stöd för x86 64-bitssystem (32-bits lades till tidigare) som förbättrar strömhanteringen radikalt.
En del element av projektet för realtidskärna.
Kärnan har en ny versionsnumreringsmodell för att närmare stämma med versionsnumreringsmodellen uppströms.
Kärnans specifikationsfil heter nu kernel.spec
istället för kernel-2.6.spec
.
Kärnans specifikationsfil har nya makron som förenklar processen för attt bygga kärnor. Se http://fedoraproject.org/wiki/Docs/CustomKernel för ytterligare information.
Kärnan i Fedora 9 laddar inte längre som standard moduler för ISA-ljudkort. Ladda modulerna för hand genom att använda kommandot modprobe module-name, eller läg in en post i /etc/modprobe.conf
. Till exempel, för Creative SoundBlaster AWE64, lägg till följande post:
install snd-sbawe
Fedorakärnan erbjuder paravirt_ops
-stöd i domU
, som en del av kärnteamets ansträngningar att reducera arbetet som krävs för att skapa aktuella Xen-kärnor.
Fullt virtualiserade Xen-gäster kan direkt starta en kärna och initrd-avbild och skicka kärnuppstartsargument. För fler detaljer se http://fedoraproject.org/wiki/Features/XenFullvirtKernelBoot.
Fedora kan innehålla fixar för förbättringar och felrättningar eller fler funktioner. Därför kan Fedora-kärnan inte vara identisk rad-för-rad med den så kallade vanilj-kärnan från kernel.org webbplatsen:
För att få tag i en lista över programfixar, ladda ner RPM-paketet med källkoden och kör följande kommando mot den:
rpm -qpl kernel-<version>.src.rpm
För att få en logg med de ändringar i paketet som gjorts kan du köra följande kommando:
rpm -q --changelog kernel-<version>
Om du behöver en användarvänlig version av ändringsloggen, gå till http://wiki.kernelnewbies.org/LinuxChanges. En kort och full diff av kärnan finns tillgänglig från http://kernel.org/git. Kärnans version i Fedora är baserad på Linusträdet.
Anpassningar gjorda för Fedoraversionen är tillgängliga från http://cvs.fedoraproject.org.
Fedora 9 innehåller följande kärnbyggen:
Grundkärna, för användning i de flesta system. Konfigurerad källkod är tillgänglig i paketet kernel-devel
Kernel-PAE, för användning i 32-bitars x86-system med mer än 4 GB RAM eller med CPU:er som har funktionen NX (No eXecute). Denna kärna stödjer både enprocessor- och multiprocessorsystem. Konfigurerad källkod är tillgänglig i paketet kernel-PAE-devel.
Virtueliseringskärna för användning med Xen-emulatorpaketet. Konfigurerad källkod är tillgänglig i paketet kernel-xen-devel.
Du kan installera kärnans huvudfiler för alla varianter av kärnan på samma gång. Filerna installeras i trädet /usr/src/kernels/
. Använd följande kommando:version
[-PAE|-xen|-kdump]-arch
/
su -c "yum install kernel{,-PAE,-xen,-kdump}-devel"
Välj en eller flera av dessa varianter, separerade med komman utan mellanslag, som det passar. Ange lösenordet för root
när så krävs.
![]() |
x86-kärnan innehåller Kdump |
---|---|
Både kärnan för x86_64 och i686 är nu omplaceringsbara, så de behöver inte lägnre en separat kärna för kdump-funktionalitet. PPC64 kräver fortfarande en separat kdump-kärna. |
![]() |
Standardkärnan stöder SMP |
---|---|
Det finns ingen separat SMP-kärna tillgänglig för Fedora på i386, x86_64 och ppc64. Multiprocessorstöd är nu tillgängligt i grundkärnan. |
![]() |
Stöd för kärna på PowerPC |
---|---|
Det finns inget stöd för Xen eller kdump för PowerPC-arkitekturen i Fedora 32-bit PowerPC har fortfarande en separat SMP-kärna. |
Fedora 9 innehåller inte paketet kernel-source som fanns i äldre versioner eftersom endast paketet kernel-devel behövs nu för att bygga externa moduler. Konfigurerad källkod finns, enligt beskrivning i Avsnitt 9.3, ”Kärnvarianter”
![]() |
Anpassad kärnbyggnad |
---|---|
För att lära dig mer om kärnutveckling och arbeta med anpassade kärnor, gå till http://fedoraproject.org/wiki/Docs/CustomKernel. |
Gå till http://kernel.org/pub/linux/docs/lkml/reporting-bugs.html för information om felrapportering i Linuxkärnan. Du kan också använda http://bugzilla.redhat.com för att rapportera fel som är specifika för Fedora.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Denna sektion beskriver ändringar som påverkar användare av Fedoras grafiska skrivbord.
Denna utgåva innehåller GNOME 2.22.
GNOMEs startskärm har avsiktligt inaktiverats uppströms. För att aktivera den, använd gconf-editor eller följande kommando:
gconftool-2 --set /apps/gnome-session/options/show_splash_screen --type bool true
Dialogtemat för låsskärmen är inte ansluten till den valda skärmsläckaren i denna utgåva. För att aktivera den, använd gconf-editor ellerföljande kommando:
gconftool-2 --set --type string /apps/gnome-screensaver/lock_dialog_theme "system"
Blinkande markörer är aktiverade som standard i denna utgåva, och styrs centralt via en gconf-inställning. För att slå av det, kör följande kommando:
gconftool-2 --type bool --set /desktop/gnome/interface/cursor_blink false
GNOME 2.22 har med den nya Gvfs, ett virtuellt filsystem som kör i användarrymden med bakänder för sftp, ftp, dav, smb, obexftp med flera. Gvfs-systemet är ersättningen/efterföljaren till gnome-vfs
.
Gvfs består av två delar:
GIO, som är det nya delade biblioteket som är en del av Glib och har med API:et för gvfs
Själva Gvfs, ett paket som innehåller bakändar för de olika filsystemtyperna och protokollen.
Gvfs-systemet kör en ensam huvuddemon, gvfsd
som håller ordning på de aktuella gvfsd
-monteringarna. De flesta monteringar körs i separata demonprocesser. Klienter talar med monteringarna med en kombination av DBus-anrop (på sessionsbussen med användning av peer-to-peer-DBus) och ett speciellt protokoll för filinnehåll.
Några få filsystemtyper som tidigare stöddes av gnome-vfs
stöds kanske inte ännu av gvfs
. Arbetet fortsätter för att tillhandahålla kompletta lösningar för alla dessa typer.
GNOME:s displayhanterare (gdm
) har uppdaterats till senaste uppströmskod, som är en total omskrivning driven av Fedorautvecklare.
PolicyKit kan användas för att styra avstängning och omstart. Konfigurationsverktyget gdmsetup saknas för närvarande, och skall komma att ersättas. För att ändra konfigurationen, se följande:
http://live.gnome.org/GDM/2.22/Configuration
Bland de nya funktionerna på inloggningsskärmen finns:
trevligare grafiska effekter
strömhantering och övervakning på inloggningsskärmen, så att bärbara datorer går i dvala eller stänger av sig när batteriet börjar ta slut
smartare användarlista
val av tangentbordslayout på inloggningsskärmen
För mer information om denna funktion:
Denna utgåva har med KDE 4.0.3. Eftersom paketen kdepim och kdevelop inte är med i KDE 4.0 och kdewebdev bara är delvis tillgängligt (ingen Quanta) i KDE 4.0 så skeppas versionerna från KDE 3.5.9 av dessa paket.
KDE 4.0 visar upp uppgraderingar av grundkomponenter såsom en portering till Qt 4. Det introducerar också ett antal helt nya ramverk såsom Phonon, ett multimedia-API, Solid, ett ramverk för hårdvaruintegration, Plasma, ett omskrivet skrivbord och panel med många nya begrepp, integrerad skrivbordssökning, sammansättning (compositing) som en funktion hos KWin, och en helt ny visuell still som kallas Oxygen. KDE 4.0.3 är en felrättningsutgåva från utgåveserien KDE 4.0.
Fedora 9 har inte med det föråldrade skrivordet från KDE 3. Den innehåller däremot en kompatibilitetsplattform för KDE 3-utveckling, som kan användas för att bygga och köra KDE 3-program i KDE 4 eller någon annan skrivbordsmiljö. Se avsnittet bakåtkompatibilitet för fler detaljer om vad som ingår.
Eftersom networkmanager
inte fungerar med den version av NetworkManager som finns med i denna utgåva, använder KDE Live-avbilderna nm-applet
från NetworkManager-gnome som en ersättning. Funktionen gnome-keyring-daemon
sparar lösenord för dessa krypteringstekniker. (Attrappaketet knetworkmanager från Fedora 8 som bara anropade nm-applet
används inte längre.)
Eftersom den egna fönsterhanteraren KWin nu valfritt sötdjer sammansättning (compositing) och skrivbordseffekter, innehåller KDE Live-avbilderna inte längre Compiz/Beryl. Sammansättnings-/effektläget i KWin är avslaget som standard, men kan slås på i systeminställningar.
Plasma ersätter de tidigare Kicker och KDesktop. Plasma hanterar både panelen och skrivbordet, och det är nu möjligt att placera samma Plasma-appletar (plasmoider) på både panelen och skrivbordet om appleten stödjer storleksbegränsningarna som panelen påtvingar.
Den gamla KDE kontrollcentralen (KControl) har ersatts av systeminställningar (systemsettings).
Inloggningshanteraren KDM använder ett nytt temaformat. Därför fungerar inte KDM-teman skrivna för KDE 3 med KDM i KDE 4. KDM har nu stöd för temakonfiguration, så det externa verktyget kdmtheme behövs inte längre.
Alla ovanstående program finns i paketet kdebase-workspace.
Paketen qt, kdelibs och kdebase representerarn nu KDE 4-versionen, och ersätter paketen qt4, kdelibs4 och kdebase4 i tidigare utgåvor av Fedora.
Qt/KDE 3-versionerna har bytt namn till qt3, kdelibs3 och kdebase3. Fedora 9 innehåller bara delar av kdebase3. Se avsnittet om bakåtkompatibilitet för detaljer.
Uppströms KDE har delat upp modulen kdebase i tre moduler: kdebase-runtime, kdebase (ibland kallad kdebase-apps för att skilja den från den gamla monolitiska kdebase) och kdebase-workspace. Denna uppdelning avspeglas i Fedorapaketen.
Fedora 9 lägger till ett paket kdegames3 som innehåller de spel som ännu inte porterats till KDE 4.
Dolphin, som är en del av kdebase, ersätter d3lphin.
Paketet kdebase-workspace innehåller nu stöd för KDM-temakonfiguration, och ersätter därför kdmtheme.
Okular ersätter KPDF, KGhostView och KFax i kdegraphics.
Paketet kaider ersätter KBabel, som tidigare var en del av kdesdk.
Paketet okteta ersätter KHexEdit, som var en del av kdeutils.
Paketen kalgebra och marble är nu en del av kdeedu.
Paketet ksudoku är nu en del av kdegames.
Paketet gwenview är nu en del av kdegraphics.
Paketen kiconedit och kcoloredit, som tidigare var en del av kdegraphics, är nu separata paket.
Paketet kmid, som tidigare var en del av kdemultimedia, är nu ett separat paket.
Fedoras KDE-team har belutat att ta bort underpaketen -extras som innehöll undanbedda eller ostabila program, eftersom dessa program antingen har fixats eller tagits bort i KDE 4.
Paketet kdeadmin-kpackage har separerats ut från kdeadmin eftersom KPackage nu beror på smart.
KDE 4 har tagit bort modulen kdeaddons. Därför finns det inget paket kdeaddons i Fedora 9. Atlantik Designer, avsett att användas med kdegames3, är fortfarande tillgängligt som kdeaddons-atlantikdesigner. Programmet ksig och Konquerorinsticksmodulerna konq-plugins är nu egna paket, och extragear-plasma ersätter Kickertilläggen.
Blåtandsfunktionen i Fedora 9 (http://fedoraproject.org/wiki/Features/BluetoothFedora9) har flera förbättringar speciellt i denna utgåva. Framtida generationer av denna funktion täcks i större detalj på:
http://fedoraproject.org/wiki/Releases/FeatureBluetooth
Att skicka filer till Blåtandsenheter hanteras nu av programmet bluetooth-sendto från paketet bluez-gnome, som ersätter gnome-obex-sen. Skicka en fil i Nautilus från funktionen i sammanhangsmeny vid högerklick.
Att hämta filer från en Blåtandsenhet ingår nu i gnome-user-share, som har stöd för ObexFTP och ObexPush inbyggt. Dela filer via (ObexFTP-stöd), eller hämta filer med användning av ObexPush med .
filer på andra Blåtandsenheter kan ses direkt i Nautilus via GVFS, som stödjer Blåtandsenheter. Synkronisering av en Blåtandsenhet med en hanteringsenhet av personlig information (PIM) görs med gnome-pilot
Att bläddra i Blåtandsenheter görs via högerklicksmenyn från Blåtandsikonen på skrivbordspanelen.
Program som behöver Geckomotorn har tidigare behövt bero på hela Firefox. XULRunner är Mozillas försök att separera browsermotorn för program som bara behöver den funktionaliteten och inget delar av användargränssnittet. Denna uppdelning ger mer stabilitet för API/ABI och ett renare byggmiljö för program som använder Gecko. Många av programmen i Fedora som tidigare använde Gecko byggs nu mot XULRunner.
För en aktuell status, besök http://fedoraproject.org/wiki/Features/XULRunner. För att hjälpa till med utveckling, besök http://fedoraproject.org/wiki/Releases/FeatureXULRunnerAPIChanges.
För fullständig uppströmsdokumentation, se http://developer.mozilla.org/en/docs/XULRunner.
Denna utgåva av Fedora innehåller version 3.0 av den populära webbläsaren Firefox. Gå till http://firefox.com/ för mer information om Firefox. Paketet nspluginwrapper även på 32-bitarssystem eftersom den separerar insticksmodulerna så att de kör i sin egen adressrymd, vilket ökar säkerheten och pålitligheten hos webbläsaren.
För information om Firefox 3.0 i Fedora, se denna sida om egenskaper:
http://fedoraproject.org/wiki/Features/Firefox3
Fedora inkluderar swfdec och gnash, som är fria implementeringar av Flash i öppen källkod. Vi uppmuntrar dig att prova någon av dem innan du letar upp Adobes privata Flashinsticksprogram.
Användare av Fedora x86_64 måste installera paketet nspluginwrapper.i386 för att aktivera Adobes 32-bits Flashinsticksmodul i x86_64 Firefox och paketet pulseaudio-libs.i386 för att aktivera ljud från insticksmodulen.
Skapa 32-bits mozillakatalog för insticksmoduler:
su -c "mkdir -p /usr/lib/mozilla/plugins"
Installera paketen nspluginwrapper.i386, nspluginwrapper.x86_64 och pulseaudio-libs.i386:
su -c "yum install nspluginwrapper.{i386,x86_64} pulseaudio-libs.i386"
Installera flash-plugin som visas ovan.
Kör mozilla-plugin-config för att registrera flashinsticksmodulen:
su -c "mozilla-plugin-config -i -g -v"
Stäng alla Firefox-fönster, och starta sedan om Firefox.
Skriv about:plugins
i URL-raden för att förvissa dig om att insticksmodulen laddats.
PC-högtalaren är aktiverad som standard i FEdora. Om du inte vill ha det så, finns det två sätt att undvika ljuden:
Sänk dess volym till en acceptabel nivå eller stäng av PC-högtalaren helt i alsamixer med inställningen för .
Avaktivera PC-högtalaren för hela systemet genom att köra följande kommando i en konsol.
su - modprobe -r pcspkr echo "install pcspkr :" >> /etc/modprobe.conf
Den nya klockappleten i GNOME-panelen har utökats för att stödja ytterligare internationella tidzoner på displayen, såväl som att väderinformation visas för varje konfigurerad tidszon som visas. Detta arbete, som innefattade en sammanslagning av intlclock med GNOME:s klockapplet, ger all funktionalitet hos system-config-date och väderappleten. Ytterligare funktioner är: användare kan välja godtyckliga platser istället för huvudsakliga tidzoner, gränssnittsförbättrningar för nya och gamla funktioner och fullständig väderinformation visas som ett verktygstips.
Läs mer om denna funktion:
Det finns nu en ny standardbakände för stavningskontroll, hunspell för både GNOME- och KDE-skrivborden, liksom för program såsom OpenOffice.org, Firefox och andra XULRunner-baserade program. Denna gemensamma bakände inkuderar ett antal delade, flerspråkiga ordlistor att användas tillsammans med hunspell. Denna funktion använder en enda uppsättning ordlistor av gemensamman ordlistor oavsett program ,vilket ger enheltliga förslag för felstavade ord och använder mindre diskutrymme genom att eliminera duplicerade ordlistor.
Detaljer om detta arbete finns här:
Fedora 9 kommer med Compiz 0.7.2, vilken har förbättrat stöd för flera displayer, lägger till stöd för KDE4, lägger till en konfigurerabar mitten- och högerklicksknapp och mushjulsåtgärder för GTK-fönsterdekorerare. Compiz 0.7.2 har med många förbättringar och felrättningar.
För ytterligare detaljer, se utgåveannonseringen av Compiz 0.7.2:
http://lists.compiz-fusion.org/pipermail/community/2008-March/000168.html
På grund av ett fel i den levererade drivrutinen xorg-x11-drv-vmmouse, kan det hända att muspositionen inte placeras korrekt på en virtuell maskins gästdisplay. Som en väg runt tills en uppdatering kommer, lägg till Option NoAutoAddDevices
till avsnittet ServerFlags
i /etc/X11/xorg.conf
i gästmaskinen. Skapa sektionen om nödvändigt:
Section "ServerFlags" Option "NoAutoAddDevices" EndSection
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Fedora 9 ger grundläggande stöd för krypterade växlingspartitioner och icke-rotfilsystem. För att använda det, lägg till poster i /etc/crypttab
och referera de skapade enheterna i /etc/fstab
.
Nytt i Fedora 9 är att installeraren Anaconda har stöd för att skapa krypterade filsystem under installationen. För mer information om det, se
Att installera till en krypterad volym, inklusive rotfilsystemet, stöds nu. Det finns inget konfigurationsverktyg för att lägga till eller ta bort nycklar från volymer senare, eller på annat sätt modifiera krypteringen. Se denna sida med funktioner för mer information:
http://fedoraproject.org/wiki/Releases/FeatureEncryptedFilesystems
För fullständiga instruktioner om att använda krypterade filsystem, se Fedora Encryption and Privacy Guide.
Det nya filsystemet ext4 är tillgängligt i Fedora 9 som en funktionellt nästan komplett förhandsversion. Medan ett ext3-filsystem kan monteras som ext4, planeras ett konverteringsverktyg från ext3 till ext4 som konverterar existerande ext3-format på disk till ext4.
Fedora 9 kan installeras på ett ext4-filsystem genom att lägga till flaggan ext4
till installerarens uppstartsparametrar och välja anpassad partitionering.
![]() |
Användarrymdsverktygen e2fsprogs |
---|---|
Användarrymdsverktygen e2fsprogs som följer med Fedora 9 klarar inte ännu ext4 helt. Speciellt är fsck-förmågan begränsad. |
För mer information om denna funktion:
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Användare av modulen mod_dbd
ska notera att DBD-drivrutinenapr-util
för PostgreSQL distribueras numera som en separat, dynamiskt-inläst modul. Drivrutinsmodulen finns nu i paketet apr-util-pgsql. En drivrutin för MySQL finns nu också, i paketet apr-util-mysql.
SQLAlchemy har uppdaterats till 0.4.x. TurboGears-tillämpningar utvecklade med SQLAlchemy som sitt databaslager behöver uppdatera sina uppstartsskript. Istället för:
import pkg_resources pkg_resources.require('TurboGears')
behöver startskriptet ha:
__requires__ = 'TurboGears[future]' import pkg_resources
Drupal har uppdaterats från 5.x-serien till 6.2. För detaljer, se:
Kom ihåg att logga in på din sajt som den administrative användaren, och avaktivera eventuella tredjepartsmoduler före detta paket uppgraderas. Efter ett paketet uppgraderats:
Kopiera /etc/drupal/default/settings.php.rpmsave
till /etc/drupal/default/settings.php
, och upprepa för eventuella sajtens eventuella ytterligare settings.php-filer.
Gå till http://host/drupal/update.php för att köra uppgraderingsskriptet.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Denna sektion berör servrar för elektronisk post eller postöverföringsagenter (MTA).
Som standard accepterar inte postöverföringsagenten Sendmail nätverksanslutningar från någon annan värd än den lokala datorn. För att konfigurera Sendmail som en server för andra klienter:
Redigera /etc/mail/sendmail.mc
och ändra antingen raden DAEMON_OPTIONS
till att även lyssna på nätverksenheter eller kommentera helt ut detta alternativ med kommentaravkiljaren dnl
.
Installera paketet sendmail-cf:
yum install sendmail-cf
Generera om /etc/mail/sendmail.cf
:
make -C /etc/mail
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Denna sektion täcker diverse utvecklingsverktyg.
Denna utgåva av Fedora är byggd med GCC 4.3.0, vilken är inkluderad i distributionen.
För mer information om GCC 4.3, se:
Med början med gcc-4.1.2-25 och glibc-2.6.90-14, skyddar flaggan -D_FORTIFY_SOURCE=2
inte bara C-kod, utan även C++. Det har funnits flera säkerhetsproblem redan som inte skulle ha kunnat missbrukas om denna kontroll hade funnits på plats tidigare. Se denna annonsering:
Denna utgåva av Fedora inkluderar Fedora Eclipse, baserad på Eclipse SDK version 3.3.2. Du kan läsa sidan "New and Noteworthy" för utgåveserien 3.3.x som du kan nå på:
http://download.eclipse.org/eclipse/downloads/drops/R-3.3-2007-06251500/whatsnew/eclipse-news.html
Utgåvenoteringar specifika för 3.3.2 finns tillgängliga på:
http://www.eclipse.org/eclipse/development/readme_eclipse_3.3.2.html
Eclipse SDK är omväxlande känd som "Eclipse-plattformen," "Eclipse IDE," och "Eclipse." Eclipse SDK är grunden för den kombinerade utgåvan av tjugotvå Eclipse-projekt under det kombinerade utgåveparaplyet Callisto:
Några av dessa Europaprojekt är inkluderade i Fedora:
CDT för C/C++-utveckling:
GEF, ramverket för grafisk redigering:
Mylyn, ett uppgiftscentrerat gränssnitt till Eclipse, tillsammans uppgiftsförbindelser för Bugzilla och Trac:
Andra Eclipseprojekt tillgängliga i Fedora inkluderar:
Subclipse, för att integrera versionshanteringen Subversion:
PyDev, för utveckling i Python:
PHPeclipse, för utveckling i PHP:
Hjälp med att få fler projekt paketerade och testade med GCJ är alltid välkommet. Kontakta de berörda parterna genom fedora-devel-java-list och/eller #fedora-java on freenode.
http://www.redhat.com/mailman/listinfo/fedora-devel-java-list/
Fedora inkluderar också insticksmoduler och funktioner som speciellt användbara för FLOSS-hackare, ChangeLog-redigering med eclipse-changelog och interaktion med Bugzilla med eclipse-mylyn-bugzilla. Vårt CDT-paket eclipse-cdt inkluderar en ögonblicksutgåva av arbete på att integrera med GNU Autotools.
Den senaste informationen om dessa projekt finns på sidan för Fedora Eclipse Project:
http://sourceware.org/eclipse/
Fedora Eclipse tillåter icke-root
-användare att använda programvaruuppdaterarens funktionalitet för att installera opaketerade insticksmoduler och funktioner. Sådana insticksmoduler installeras i användarens hemkatalog i katalogen .eclipse
. Notera dock att dessa insticksmoduler inte har tillhörande GCJ-kompilerade bitar och kan därför exekvera långsammare än väntat.
Fedoras fria JRE tillfredsställer inte alla användare, så Fedora tillåter installation av alternativa JRE:er. En hake finns dock när det gäller att installera ofria JRE:er på 64-bitars maskiner.
De 64-bitars JNI-bibliotek som levereras som standard på x86_64-system i Fedora kan inte köras på 32-bitar JRE:er. Med andra ord, försök inte köra Fedoras x86_64 Eclipse-paket på Suns 32-bitars JRE. Det kommer misslyckas på förvirrande sätt. Byt antingen till en 64-bitars ofri JRE, eller installera 32-bitsversionen av paketen, om de finns tillgängliga. För att installera en 32-bitars version, använd följande kommando:
yum install <package_name>.i386
På samma sätt, kan inte 32-bitars JNI-bibliotek som levereras som standard på ppc64-system inte köras med en 64-bitars JRE. För att installera 64-bitars versionen, använd följande kommando:
yum install <package_name>.ppc64
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Detta avsnitt pekar ut diverse säkerhetsdetaljer för Fedora.
Fedora fortsätter att förbättra sina många proaktiva säkerhetsfunktioner.
Paketet glibc i Fedora 8 hade stöd för lösenord som använde SHA-256- och SHA-512-hashfunktioner. Tidigare var endast DES och MD5 tillgängliga. Dessa verktyg har utökats i Fedora 9. Lösenordskontrollsummor som använder SHA-256- och SHA-512-hasfunktioner stöds nu.
För att byta till SHA-256 eller SHA-512 på ett installerat system, använd authconfig --passalgo=sha256 --update eller authconfig --passalgo=sha512 --update. Alternativt, använd det grafiska verktyget authconfig-gtk för att konfigurera hasningsmetod. Existerande användarkonton kommer inte att påverkas förrän deras lösenord ändras.
SHA-512 används som standard på nyinstallerade system. Andra algoritmer kan konfigureras endast för kickstartinstallationer genom att använda flaggorna --passalgo
eller --enablemd5
till kickstartkommandot auth
. Om dina installationer inte använder kickstart, använd authconfig som beskrivits ovan, och ändra sedan rootlösenordet och lösenorden för andra användare som skapats efter installationen.
Nya alternativ finns nu i libuser, pam, och shadow-utils för att stödja dessa lösenordshashningsalgoritmer. När man kör authconfig konfigurerar man alla dessa alternativ automatiskt, så det är inte nödvändigt att modifiera dem manuellt.
Nya värden för alternativet crypt_style
, och de nya alternativen hash_rounds_min
och hash_rounds_max
stöds nu i [defaults]
-sektionen av /etc/libuser.conf
. Se manualsidan för libuser.conf(5) för detaljer.
Nya alternativ, sha256
, sha512
och rounds
stöds nu av PAM-modulen pam_unix
. Se manualsidan pam_unix(8) för detaljer.
Nya alternativ, ENCRYPT_METHOD
, SHA_CRYPT_MIN_ROUNDS
och SHA_CRYPT_MAX_ROUNDS
stöds nu i /etc/login.defs
. Se manualsidan login.defs(5) för detaljer. Motsvarande alternativ är tillagda i chpasswd(8) och newusers(8).
FORTIFY_SOURCE-skydd täcker nu asprintf
, dprintf
, vasprintf
, vdprintf
, obstack_printf
och obstack_vprintf
. Dessa förbättringar är speciellt användbara för tillämpningar som använder biblioteket glib2, eftersom flera av dess funktioner använder vasprintf
-
Olika roller finns nu, för att möjligöra mer finkornig åtkomstkontroll:
guest_t
tillåter inte att man kör setuid-binärer, skapar nätverksförbindelser eller använder ett GUI.
xguest_t
tillåter inte nätverkåtkomst utom för HTTP via en webbläsare, och inga setuid-binärer.
user_t
är idealisk för kontorsanvändare: hindrar att man blir root via setuid-program.
staff_t
är detsmamma som user_t
, utom att root-åtkomst via sudo är tillåtet.
unconfined_t
ger full åtkomst, detsamma som att inte använda SELinux.
Dessutom, insticksmoduler till webbläsare som kapslas in med nspluginwrapper, vilket är standard, körs numera begränsade.
I Fedora 9 har brandväggens standardbeteende ändrats. Det finns inga portar öppna som standard, utom för SSH (22), som öppnas av Anaconda.
En allmän introduktion till de många proaktiva säkerhetsfunktionerna i Fedora, nuvarande status och policyer finns tillgänglig på http://fedoraproject.org/wiki/Security.
Projektsidorna för SELinux har felsökningstips, förklaringar och referenser till dokumentation. En del användbara länkar inkluderar följande:
Nya projektsidor för SELinux: http://fedoraproject.org/wiki/SELinux
Felsökningstips: http://fedoraproject.org/wiki/SELinux/Troubleshooting
Vanliga frågor och svar: http://docs.fedoraproject.org/selinux-faq/
Lista med SELinux-kommandon: http://fedoraproject.org/wiki/SELinux/Commands
Detaljer om begränsade domäner: http://fedoraproject.org/wiki/SELinux/Domains
Free IPA är en centralt hanterad identitets-, policy- och granskningsinstallation.
IPA-serverns installerare förutsätter ett relativt rent system, och installerar och konfigurerar flera tjänster:
en Fedora Directory-serverinstans
KDC
Apache
ntpd
TurboGears
Vissa ansträngningar görs för att det skall vara möjligt att backa tillbaka ändringarna som gjorts men det är inte garanterat. På motsvarande sätt skriver verktyget ipa-client-install över PAM- (/etc/pam.conf
) och Kerberoskonfigurationer (/etc/krb5.conf).
IPA stödjer inte andra instanser av Fedora Directory-servern på samma maskin vid installationstillfället, även om den lyssnar på andra portar. För att installera IPA måsta andra instanser tas bort. IPA kan själv sköta denna rensning.
Det finns för närvarande ingen mekanism för att migrera existerande användare till en IPA-server.
Servern självkonfigurerar till att vara en klient till sig själv. Om Directory Server eller KDC inte startar vid uppstart, starta till enanvändarläge för att reda ut problemet.
För mer information, gå till följande sida med funktioner:
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Fedora 9 innehåller OpenJDK 6, en implementering av Javaplattformen, standardutgåvan, i öppen källkod. OpenJDK 6 är inte Javakompatibel ännu, arbete pågår för att certifiera den.
Fedora kommer följa Suns stabila OpenJDK 6-gren.
Paketen OpenJDK 6, java-1.6.0-openjdk*
, ersätter sina IcedTea-motsvarigheter, java-1.7.0-icedtea*
. IcedTea-paketen i Fedora 8 följer den ostabila grenen OpenJDK 7, medans paketen java-1.6.0-openjdk*
följer den stabila grenen OpenJDK 6. Beslutet att låta OpenJDK 6 ersätta IcedTea gjordes av flera skäl:
Sun har ersatt det mesta av de belastade delar som IcedTea hade ersättningar för. För de återstående belastade delarna har ersättningar lagts in från IcedTea-projektet.
IcedTeas mandat är att gå samman så mycket som möjligt med OpenJDK, så att skillnaderna mellan IcedTea och OpenJDK bör minska med tiden.
OpenJDK 6 är en stabil gren, medans OpenJDK 7 är instabil, och inte förväntas leverera en stabil utgåva förrän 2009.
Sun har givit licens för användning av varumärket OpenJDK i Fedora.
Att leverera både OpenJDK 6 och IcedTea skulle ha varit förvirrande, och skulle ha ökat storleken på distributionen.
IcedTea fortsätter att tillhandahålla stöd för autotools (autoconf, automake, libtool och så vidare), en portabel tolk för arkitekturerna PowerPC och 64-bitars PowerPC, stöd för insticksmoduler, stöd för Web Start och patchar för att integrera OpenJDK i Fedora. Källkoden till IcedTea ingår i SRPM:en java-1.6.0-openjdk
.
Om IcedTea readan är installerat kommer paketbytet inte att hända automatiskt. Paketen som hör till IcedTea och är baserade på OpenJDK 7 måste först tas bort, och sedan de nya OpenJDK 6-paketen installeras.
su -c "yum erase java-1.7.0-icedtea{,-plugin}" su -c "yum install java-1.6.0-openjdk{,-plugin}"
Uppströms OpenJDK tillhandahåller inte en insticksmodul. OpenJDK-paketen i Fedora innehåller en anpassning av gcjwebplugin
, som säkert kör ej bettrodda appletar i en webbläsare. Insticksmodulen är paketerad som java-1.6.0-openjdk-plugin
.
Anpassningen av gcjwebplugin
har inte stöd för bryggan bytekod-till-JavaScript (LiveConnect). Appletar som beror på denna brygga kommer inte fungera. Experimentellt stöd för LiveConnect finns i förrådet för IcedTea, men det är inte färdigt för att tas med i Fedora.
Anpassningen av gcjwebplugin
stödjer inte signerade appletar. Signerade appletar kommer att köra i icke betrott läge. Experimentellt stöd för signerade appletar finns i förrådet för IcedTea, men det är inte färdigt för att tas med i Fedora.
Säkerhetspolicy för gcjwebplugin
kan vara för restriktiv. För att få begränsade appletar att fungera, kör kommandot firefox -g i ett terminalfönster för att se vad som begränsas, och ge sedan begränsade tillstånd i filen /usr/lib/jvm/java-1.6.0-openjdk-1.6.0.0/jre/lib/security/java.policy
.
Uppströms OpenJDK har inte stöd för Web Start. Experimentellt stöd för Web Start via NetX finns i förrådet för IcedTea, men är inte färdigt för att tas med i Fedora.
Fedora inkluderar många paket som härstammar från JPackage Project. En del av dessa paket är modifierade i Fedora för att få bort beroenden på privat programvara, och för att använda GCJ:s funktion för kompilering i förväg. Använd Fedoras förråd för att uppdatera dessa paket, eller använd JPackages förråd för paket som inte Fedora har med. Gå till JPackages webbplats för mer information om projektet och de program det ger ut.
En inkompatibilitet mellan Fedora och JPackages jpackage-utils, som hindrade installation av JPackages jpackage-utils på Fedora, är löst in denna utgåva.
![]() |
Blandning av paket från Fedora och JPackage |
---|---|
Undersök kompatibilitet mellan paketen innan du installerar programvara från både Fedora och JPackage datalager på samma system. Inkompatibla paket kan orsaka komplicerade problem. |
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Fedora 9 använder initieringssystemet Upstart. Alla System V-init-skript skall fungera bra i kompatibilitetsläge. Dock behöver användare som har gjort ändringar i sin /etc/inittab
-fil flytta över dessa ändringar till upstart. För information om hur upstart fungerar, se manualsidorna init(8) och initctl(8). För information om att skriva upstart-skript, se manualsidan events(5) och Upstart Getting Started Guide:
Fedora 9 har med NetworkManager. NetworkManager 0.7 ger förbättrat stöd för mobilt bredband, inklusive GSM- och CDMA-enheter, och stödjer nu flera enheter, ad-hoc-nätverk för att dela anslutningar och användningen av systemgemensam nätverkskonfiguration. Den är nu aktiverad som standard vid alla installationer. När NetworkManager används, var medveten om följande:
NetworkManager stödjer för närvarande inte alla virtuella enhetstyper. Avnändare som använder bryggning, bindning eller VLAN kan behöv byta till den gamla nätverkstjänsten efter konfiguration av dessa gränssnitt.
NetworkManager startar nätverket asynkront. Användare som har tillämpningar som beror av att nätverket är fullt initierat under uppstart skall sätta variabeln NETWORKWAIT
i /etc/sysconfig/network
. Var vänlig och rapportera fel om fall där detta är nödvändigt, så att vi kan rätta de tillämpningar det gäller.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Fedora innehåller applikationer för utvalda multimedia-funktioner, inklusive uppspelning, inspelning och redigering. Fler paket finns tillgängliga genom Fedora Package Collection datalager. För mer information om multimedia i Fedora, se Multimedia sektionen på Fedora Project webbplats:.
Standardinstallationen av Fedora inkluderar Rhythmbox och Totem för mediauppspelning. Datalagren för Fedora innehåller många andra populära program som XMMS-spelaren och amaroK för KDE. Både GNOME och KDE har ett urval av spelare som kan användas för ett antal olika format. Tredjeparter kan också erbjuda ytterligare program för att hantera andra format.
Totem, standardfilmspelaren för GNOME, kan nu byta uppspelningsbakände utan omkompilering eller att byta paket. För att installera xine-bakänden, kör följande kommando som root:
yum install totem-xine
För att köra Totem med xine-bakänden en gång, kör följande kommando som root:
totem-backend -b xine totem
För att byta standardbakände till xine för hela systemet, kör följande kommando som root:
totem-backend -b xine
När man kör xine-bakänden är det möjligt att tillfälligt använda GStreamer-bakänden. För att använda GStreamer-bakänden, kör följande kommando som root:
totem-backend -b gstreamer
Fedora innehåller komplett stöd för formatet för mediapaketeringsformatet Ogg och formaten Vorbis ljud, Theora video, Speex ljud och FLAC förlustfritt ljud. Dessa fritt distribuerbara format är inte belastade av patent eller licensrestriktioner. De erbjuder kraftfulla och flexibla alternativ till mer populära, begränsade format. Fedora Project uppmuntrar användandet av format med öppen källkod istället för det begränsade formaten. För mer information om dessa format och hur de kan användas, gå till Xiph.Org Foundations webbplats på http://www.xiph.org/.
Fedora kan inte innehålla stöd för MP3- eller DVD-videouppspelning eller -inspelning. MP3-formaten är patenterade, och patentinnehavarna har inte tillhandahållit de nödvändiga licenserna. Formaten för DVD-video är patenterade och utrustade med ett krypteringssystem. Patentinnehavarna har inte tillhandahållit de nödvändiga licenserna, och koden för att dekryptera CSS-krypterade skivor kan bryta mot Digital Millennium Copyright Act, en upphovsrättslag i USA. Fedora exkluderar också andra multimediaprogram på grund av patent-, upphovsrätts- eller licensbegränsningar, inklusive Adobes Flash Player och Real Medias Real Player. För mer information om detta ämne, gå till http://fedoraproject.org/wiki/ForbiddenItems.
Andra MP3 möjligheter kan finnas för Fedora, men Fluendo erbjuder nu en MP3-insticksmodul för GStreamer som har de nödvändiga patentlicenserna för slutanvändare. Den insticksmodulen möjliggör stöd för MP3 i tillämpningar som använder ramverket GStreamer som bakände. Vi kan inte distribuera denna insticksmodul i Fedora av licensskäl, men den erbjuder en ny lösning på ett gammalt problem. För mer information, se sidorna Installing Fluendo MP3 Plug-in eller Installing MP3 Plug-in with Codeina.
Fedora innehåller ett antal verktyg för att enkelt redigera och bränna CD:er och DVD:er. GNOME-användare kan bränna direkt från filhanteraren Nautilus. Programvaruförråden för Fedora innehåller ocks ytterligare program, såsom brasero, gnomebaker eller k3b, för dessa uppgifter. Bland konsolverktygen finns wodim, readom, genisoimage och andra populära applikationer.
Du kan använda Fedora för att skapa och spela upp inspelningar av skrivbordssessioner, så kallade screencasts, genom att använda öppna tekniker. Fedora inkluderar istanbul, som skapar skrivbordinspelningar i videoformatet Theora, och "byzanz", som skapar skrivbordsinspelningar som animerade GIF-filer. du kan spela upp dessa videor genom att använda en av flera olika spelare som ingår i Fedora. Detta är det rekommenderade sättet att skicka skrivbordsinspelningar till Fedora Project för antingen utvecklare eller slutanvändare. För en mer detaljerad instruktion, se sodam ScreenCasting.
De flesta mediaspelare i Fedora stödjer användandet av insticksmoduler för att lägga till stöd för ytterligare mediaformat och ljudutmatningssystem. En del använder kraftiga bakänder som paketet gstreamer för att hantera stöd för mediaformat och ljudutmatning. Fedora erbjuder paket med insticksmoduler för dessa bakänder och för enskilda applikationer, och tredje part kan erbjuda ytterligare insticksmoduler för att lägga till ännu större möjligheter.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Fedora innehåller ett urval av spel som täcker många varianter och genrer. Användare kan installera ett litet paket med spel för GNOME (kallat gnome-games) och KDE (kdegames). Det finns också många ytterligare spel som sträcker sig över alla huvudgenrer tillgängliga i förråden.
Fedora Projects webbplats har en sektion tillägnad till spel som beskriver många av de spel som är tillgängliga, inklusive översikter och installationsinstruktioner. För mer information, se:
http://fedoraproject.org/wiki/Games
För en lista över andra spel som finns tillgängliga för installation, välj
→ , eller via kommandoraden:yum groupinfo "Games and Entertainment"
För hjälp med att använda yum för att installera de olika spelpaketen, använd handledningen som finns på
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Virtualisering i Fedora 9 inkluderar större ändringar, och nya funktioner, som fortsätter att stödja plattformarna Xen och KVM.
Xen-kärnan är nu baserad på implementeringen av paravirt ops från uppströmskärnan. Tidigare skapade Xen-kärnan genom att framåtportera Xen-bitar från 2.6.18-kärnan in i den aktuella Fedora-kärnan. Denna uppgift var mödosam och arbetsintensiv, och resulterade i att Xen-kärnan var flera utgåvor efter kärnan som körde direkt på maskinen. Att paravirt ops nu inkluderas gör denna process onödig. När paravirt ops har lagts till uppströms behöver Xin inte längre en separat kärna.
Dock saknar Xen-kärnan nu Dom0-stöd. En existerande Xen-värd/Dom0 måste fortsätta att köra Fedora 8. Xen Dom0-stöd kommer att läggas tillbaka i Fedora 10.
Fullt virtualiserade Linux-gäster har nu 3 möjliga installationsmetoder:
PXE-start från nätverket.
Lokal CDROM-enhet / ISO-avbild.
Nätverksinstallation från en distributionsträd som nås via FTP/HTTP/NFS.
Det senare möjliggör en helt automatisk installation genom användning av kickstart-filer. Detta ger paritet mellan Xen HVM- och KVM-gäster i termer av installationsmetoder.
För mer inforation, gå till http://fedoraproject.org/wiki/Features/XenFullvirtKernelBoot.
Fedora introducerade tidigare möjligheten att hantera existerande gästdomäner på avstånd med libvirt. Det var inte möjligt att skapa nya gäster på grund av avsaknaden av lagringshanteringsmöjligheter. I Fedora 9 kan ny lagringhantering skapa och ta bort lagringsvolymer från fjärrvärdar med libvirt.
Tidigare körde tillämpningen virt-manager som root när den hanterade en lokal hypervisor, och använde consolehelper för att autenticera från en skrivbordssession. Att köra GTK-tillämpningar som root är en dålig metod. PolicyKit-integration tillåter nu att man kör virt-manager som en vanlig användare.
Fedora introducerade tidigare stöd för säker fjärradministration med TLS/SSL och x509-certifikat. Fedora 9 förbättrar fjärrhanteringsmöjligheterna genom att lägga till stöd för autenticering med lösenordsdatabas, Kerberosdomänkontrollant eller systemautenticering med PAM. Denna funktion finns för alla verktyg som använder libvirt.
Fedora innehåller också följande virtualiseringsförbättringar:
ett ny P2V-verktyg, som kommer som en live-CD, för att konvertera direktinstallationer till virtuella gäster
ett nytt verktyg, xenner för att köra Xen-paravirtuella kärnor ovanpå KVM
paravirtuella drivrutiner för lagring och nätverk för KVM-gäster
fullt stöd för att övervaka nätverk och blockstatistik från QEMU och KVM i libvirt och virt-top, vilket ger paritet i statistikövervakningen som tidigare endast var tillgänglig för Xen-gäster
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Detta avsnitt innehåller information som är relaterad till den implementation av X Window System, X.Org, som tillhandahålls av Fedora.
Fedora 9 innehåller ett antal ändringar för att få X att starta och stängas av snabbare och för att åstadkomma andra förbättringar. Fullständiga detaljer över projektet finns på denna sita med funktioner:
X-servern X.Org 1.4.99 har modifierats att automatiskt detektera och konfigurera de flesta hårdavaror, vilket tar bort behovet att ändra konfigurationsfilen /etc/X11/xorg.conf
. Den enda hårdvara som konfigureras som standard i filen xorg.conf
som skrivs av Anaconda är:
grafikdrivrutinen, och
tangentbordskartan
All annan hårdvara, som skärmar (både LCD och CRT), USB-möss och styrplattor ska detekteras och konfigureras automatiskt.
X-servern frågar den anslutna skärmen efter vilka upplösningar den stödjer och försöker välja den högsta tillgängliga upplösningen med rätt perspektivförhållande för skärmen. Ange den upplösning som föredras i
→ → och standardupplösningen för systemet i → → .Om konfigurationsfilen /etc/X11/xorg.conf
inte finns detekterar X också automatiskt en lämplig drivrutin och antar en 105-tangents USA-tangentbordslayout.
I vissa situationer användes drivrutinen evdev
även när drivrutinen kbd
angavs i /etc/X11/xorg.conf
. Att ta bort drivrutinen evdev
orsakade felmeddelanden och varningar som följande:
(WW) Warning, couldn't open module evdev (II) UnloadModule: "evdev" (EE) Failed to load module "evdev" (module does not exist, 0) (EE) No input driver matching `evdev' [config/hal] NewInputDeviceRequest failed (II) LoadModule: "evdev"
I Fedora 9 läses XKB-inställningarna från /etc/sysconfig/keyboard
, som ger användare den korrekta layouten. Alternativet KEYTABLE
, konfigurerat i /etc/sysconfig/keyboard
, sätter även layouten för X. Variablerna XKB_VARIANT
och XKB_OPTIONS
kan konfigureras för att anpassa XKB.
Gå till sidan Xorg tredjepartsdrivrutiner för detaljerade anvisningar om använding av tredjeparts videodrivrutiner.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Fedora tillhandahåller nu MySQL 5.0.51.a. För en lista med förbättringarna i denna version, gå till http://dev.mysql.com/doc/refman/5.0/en/mysql-5-0-nutshell.html.
För mer information om att uppgradera databaser från föregående utgåvor av MySQL, gå till webbplatsen för MySQL http://dev.mysql.com/doc/refman/5.0/en/upgrade.html.
DBD-drivrutinerna för MySQL har varit dubbel-licensierade och de relaterade licensproblemen har lösts (https://bugzilla.redhat.com/bugzilla/show_bug.cgi?id=222237). Det resulterade i paketet apr-util-mysql som nu finns i Fedoras programvarudatalager.
Denna utgåva av Fedora inkluderar PostgreSQL 8.3.0. För mer information om denna nya version, gå till http://www.postgresql.org/docs/8.3/static/release-8-3.html.
![]() |
Uppgradera databaser |
---|---|
Innan uppgradering av ett befintligt Fedorasystem med en PostgreSQL-databas, studera och följs sedan, om nödvändigt, proceduren som beskrivs på http://www.postgresql.org/docs/8.3/interactive/install-upgrading.html. Annars kanske data inte kan kommas åt i den nya versionen av PostgreSQL. |
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Denna sektion innehåller information om språkstöd i Fedora.
Localisering (översättning) av Fedora koordineras av Fedora Localization Project.
Internationalisering av Fedora sköts av Fedora I18n Project.
Fedora har ett antal olika program vilka är översatta till många språk. För en lista över språk se översättningsstatistiken för Anaconda, som är ett av grundprogrammen i Fedora.
För att installera stöd för fler språk från gruppen Språkstöd, använd → , eller kör detta kommando:
su -c "yum groupinstall språk
-support"
I kommandot ovan är language
en av assamese
, bengali
, chinese
, gujarati
, hindi
, japanese
, kannada
, korean
, malayalam
, marathi
, oriya
, punjabi
, sinhala
, tamil
, telegu
, thai
och så vidare.
SCIM-användare som uppgraderar från en tidigare utgåva av Fedora uppmanas bestämt att installera scim-bridge-gtk. Detta program fungerar bra med tredjeparts C++-program som är länkade mot gamla versioner av libstdc++.
För att lägga till SCIM-stöd för att mata in ett visst språk, installera scim-lang-SPRÅK
, där SPRÅK
är en av assamese
, bengali
, chinese
, dhivehi
, farsi
, gujarati
, hindi
, japanese
, kannada
, korean
, latin
, malayalam
, marathi
, oriya
, punjabi
, sinhalese
, tamil
, telugu
, thai
eller tibetan
.
Transifex är fedoras nätverktyg för att hantera bidrag av översättningar till projekt som has om hand av olika versionshanteringssystem på olika platser. Många av grundpaketen använder Transifex för att ta emot översättningar från många medhjälpare.
Genom en kombination av nya webbverktyg, en växande grupp, och en bättre process, kan översättare bidra direkt till valfritt uppströmsprojekt genom ett webbgränssnitt riktat till översättare. Utvecklare i projekt utan någon existerande översättningsgrupp kan lätt nå Fedoras etablerade samfund för översättning. Omvänt kan översättare nå många projekt relaterade till Fedora enkelt och bidra med översättningar.
Typsnitt för alla tillgängliga språk installeras som standard på skrivbordet för att ge en bra standardtäckning av språk. dejavu-fonts ersätter dejavu-lgc-fonts som standardsystemtypsnitt.
Paketet wqy-zenkai-fonts har lagts till.
Paketet samyak-fonts har lagts till.
Paketet sarai-fonts har lagts till.
Paketet smc-fonts har lagts till för malayalam.
VLGothic-fonts är det nya standardtypsnittet för japanska i Fedora 9. Det har nu ett underpaket VLGothic-fonts-proportional för sin proportionella version.
Paketet madan-fonts har lagts till.
Paketet thaifonts-scalable har lagts till, vilket gör thailändksa TrueType-typsnitt tillgängliga i Fedora.
Det är nu möjligt att starta och stoppa inmatningsmetoden i GTK-program under körning tack vare det nya ramverket imsettings. Miljövariabeln GTK_IM_MODULE
behövs inte längre som standard men kan fortfarande användas för att åsidosätta imsettings.
Med det nya ramverket imsettings, kan nu im-chooser starta och stoppa användning av inmatningsmetod dynamiskt på GNOME-skrivbordet.
Inmatningsmetoder startar bara som standard på skrivbord som kör i asiatiska lokaler. Den aktuella listan är: as
, bn
, gu
, hi
, ja
, kn
, ko
, ml
, mr
, ne
, or
, pa
, si
, ta
, te
, th
, ur
, vi
, zh
. Använd im-chooser via → → → för att aktivera och avaktivera användning av inmatningsmetod på ditt skrivbord.
SCIM tillåter nu att man definerare utlösande snabbtangenter för asiatsiska språk som i följande tabell:
Språk |
Utlösande snabbtangenter |
Kinesiska |
|
Indiska |
|
Japanska |
|
Koreanska |
|
Tabell 1. Snabbtangenter
Denna utgåva lägger till paketet scim-python, som tillåter att man skriver inmatningsmetodmaskiner för SCIM i python.
Paketet scim-python innehåller också ett underpaket scim-python-pinyin som tillhandahåller inmatningsmetoderna PinYin och ShuangPin för förbättrad inmatning av förenklad kinesiska. Inmatningsmetoden PinYin ersätter scim-pinyin som standardinmatningsmetod för förkenklad kinesiska. Paketet scim-python-xingma tillhandahåller ett antal tabeller för andra kinesiska inmatningsmetoder.
![]() |
Senaste utgåvenoteringarna på webben |
---|---|
Dessa utgåvenoteringar kan ha uppdaterats. För att se de senaste utgåvenoteringarna för Fedora, besök: |
Fedora tillhandahåller äldre systembibliotek för kompatibilitet med äldre program. Dessa program är en del av gruppen Utveckling av äldre programvara, som inte är installerad som standard. Användare som behöver denna funktionalitet kan välja denna grupp antingen under installationen eller efter att installationsprocessen är klar. För att installera paketgruppen på ett Fedora-system, använd → eller skriv följande kommando i ett terminalfönster:
su -c "yum groupinstall 'Legacy Software Development'"
Ange lösenordet för kontot root
när det efterfrågas.
Paketet compat-gcc-34 har inkluderats i denna utgåva av kompabilitetsorsaker:
https://www.redhat.com/archives/fedora-devel-list/2006-August/msg00409.html
Fedora använder nu KDE 4.0, och erbjuder inte längre KDE 3 som en fullständig skrivbordsmiljö. Fedora har dock med följande KDE 3.5-bibliotekspaket för att köra och bygga de många existerande KDE 3-programmen:
qt3, qt3-devel (och andra qt3-*-paket): Qt 3.3.8b
kdelibs3, kdelibs3-devel: KDE 3-bibliotek
kdebase3, kdebase3-devel: KDE 3 grundfiler som en del program behöver
Dessutom erbjuder Fedora ett paket kdegames3 som innehåller spel som inte är porterade till KDE 4 ännu, och en KDE 3-version av libkdegames som en del tredjeparts KDE 3-spel behöver.
Dessutom sätter KDE 4-paketet kdebase-runtime, som tillhandahåller khelpcenter, också upp khelpcenter som en tjänst för KDE 3-program, så att hjälp i KDE 3-program fungerar. KDE 3-versionen av khelpcenter ingår inte längre, utan KDE 4-versionen används istället.
Dessa paket är gjorda för att:
följa standarden för filsystemshierarkin (FHS) och
vara helt säkra att installera parallellt med KDE 4, inklusive -devel-paketen.
För att uppnå detta mål har medlemmarna i Fedoras KDE SIG gjort två ändringar i KDE 4-paketen kdelibs-devel:
Bibliotekets symboliska längar installeras i /usr/lib/kde4/devel
eller /usr/lib64/kde4/devel
beroende på systemarkitektur.
Namnen på verktygen kconfig_compiler och makekdewidgets har ändrats till kconfig_compiler4 respektive makekdewidgets4.
Dessa ändringar bör vara helt osynliga för de allra flesta KDE 4-programmen som använder cmake för att bygga, eftersom FindKDE4Internal.cmake
har anpassats för att stämma med dessa ändringar. KDE SIG:en gjorde dessa ändringar i KDE 4 kdelibs-devel istället för i kdelibs3-devel eftersom KDE 4 lagrar dessa ställen på en central plats, medan KDE 3-program normalt innehåller hårdkodade kopior av sökvägen till biblioteken och de körbara programmens namn.
Observera att kdebase3 inte innehåller följande:
Ett komplett KDE 3-skrivbord (arbetsyta) som skulle kunna använts istället för KDE 4, speciellt ingår
KDE 3-versionerna av kdebase-programmen såsom Konqueror och KWrite, som är överflödiga tillsammans med KDE 4-versionerna och skulle stått i konflikt med dem.
Biblioteket libkdecorations som KWin 3 behöver för KWin 3:s fönsterdekorationer, eftersom dessa fönsterdekorationer inte kan användas i KDE 4-versionen av KWin.
Biblioteket libkickermain som en del Kicker-appletar behöver, eftersom det inte finns någon Kicker i Fedora 9 och alltså Kicker-appletar inte kan användas.
![]() |
Utveckling mot de föråldrade API:erna undanbedes |
---|---|
Som med alla bakåtkompatibilitetsbibliotek så avrådes det från att utveckla ny programvara mot det föråldrade API:t. |
För en lista av vilka paket som uppdaterats sedan förra utgåvan, gå till http://fedoraproject.org/wiki/Docs/Beats/PackageChanges/UpdatedPackages. Du kan också hitta en jämförelse av större paket mellan alla Fedora versioner på http://distrowatch.com/fedora.
Målet med Fedora Project är att arbeta tillsammans med Linuxsamfundet för att bygga ett komplett operativsystem för allmänt bruk uteslutande från öppen källkod. Fedora Project drivs av individer som bidrar till det. Som en testare, utvecklare, skribent eller översättare kan du göra en insats som märks. Gå till http://fedoraproject.org/join-fedora.html för detaljer. För information om kommunikationskanaler för Fedora-användare och -medhjälpare, gå till http://fedoraproject.org/wiki/Communicate.
Fedora Project drivs av individer som bidrar till det. Som en testare, utvecklare, skribent eller översättare kan göra insats som märks. Gå till http://fedoraproject.org/wiki/Join för detaljer. För information om kommunikationskanaler för Fedora användare och bidragsgivare, gå till http://fedoraproject.org/wiki/Communicate.
Förutom webbplatsen är följande e-postlistor tillgängliga:
fedora-list@redhat.com för användare av utgåvor av Fedora
fedora-test-list@redhat.com, för testare av testutgåvor av Fedora
fedora-devel-list@redhat.com, för utvecklare, utvecklare, utvecklare
fedora-docs-list@redhat.com, för deltagare i Documentation Project
För att prenumerera på någon av dessa listor, skicka e-post med ordet "subscribe" i ämnesraden till <listnamn>-request, där <listnamn> är ett av ovanstående listnamn. Alternativt kan du prenumerera på Fedora e-postlistor genom webbgränssnittet på http://www.redhat.com/mailman/listinfo/.
Fedora Project använder också flera IRC (Internet Relay Chat) kanaler. IRC är ett realtids, textbaserad form av kommunikation, liknande Instant Messaging. Med IRC kan du ha konversationer med många människor i en öppen kanal, eller prata med någon privat en-och-en. För att prata med andra Fedora Project deltagare via IRC, koppla upp dig till Freenodes IRC-nätverk. Gå till Freenodes webbplats på http://www.freenode.net/ för mer information.
Fedora Project deltagare är frekvent på kanalen #fedora
på Freenode-nätverket, medan Fedora Project utvecklare kan ofta ses på kanalen #fedora-devel
. En del större projekt har också sina egna kanaler. Denna information finns på webbplatsen för projektet och på http://fedoraproject.org/wiki/Communicate.
För att kunna prata på kanalen #fedora måste du registrera ditt alias, eller nick. Instruktioner ges när du /join kanalen.
![]() |
IRC-kanaler |
---|---|
Fedora Project och Red Hat har ingen kontroll över Fedora Project IRC-kanaler eller dess innehåll. |
Som vi använder termen, en kolofon:
tillkännager medarbetare och tillför trovärdighet, och
förklarar verktyg och produktionsmetoder.
Amanpreet Singh Alam (översättare - punjabi)
Andrew Martynov (översättare - ryska)
Andrew Overholt (gebitskribent)
Anthony Green (gebitskribent)
Brandon Holbrook (gebitskribent)
Bob Jensen (gebitskribent)
Chris Lennert (gebitskribent)
Clint Savage (redaktör)
Dave Malcolm (gebitskribent)
David Eisenstein (gebitskribent)
David Woodhouse (gebitskribent)
Deepak Bhole (gebitskribent)
Diego Burigo Zacarao (översättare - brasiliansk portugisiska)
Dimitris Glezos (översättare - grekiska, verktyg)
Domingo Becker (översättare - spanska)
Fabian Affolter (översättare - tyska)
Francesco Tombolini (översättare, Italienska)
Gavin Henry (gebitskribent)
Geert Warrink (översättare - nederländska)
Guido Grazioli (översättare - italienska)
Hugo Cisneiros (översättare, braziliansk portugisiska)
Igor Miletic (översättare - serbiska)
Jeff Johnston (gebitskribent)
Jens Petersen (gebitskribent)
Jesse Keating (gebitskribent)
Joe Orton (gebitskribent)
Jose Nuno Coelho Pires (översättare - portugisiska)
Josh Bressers (gebitskribent)
Karsten Wade (gebitskribent, redigerare, medpublicist)
Kevin Kofler (gebitskribent)
Kyu Lee (gebitskribent)
Lenka Celkova (översättare - slovakiska)
Licio Fonseca (översättare, brasiliansk portugisiska)
Lubomir Kundrak (gebitskrivare, översättare - slovakiska)
Luya Tshimbalanga (gebitskribent)
Magnus Larsson(översättare - svenska)
Marc Wiriadisastra (skribent, redaktör)
Marek Mahut (översättare - slovakiska)
Mathieu Schopfer (översättare - franska)
Matthieu Rondeau (översättare - franska)
Martin Ball (gebitskribent)
Maxim Dziumanenko (översättare - ukrainska)
Murray McAllister (redaktör)
Nikos Charonitakis(översättare - grekiska)
Orion Poplawski (gebitskribent)
Patrick Barnes (gebitskribent, redigerare)
Paul W. Frields (verktyg, redigerare)
Andrew Martynov (översättare - slovakiska)
Pawel Sadowski (översättare - polska)
Patrick Ernzer (gebitskribent)
Piotr Drag (översättare - polska)
Rahul Sundaram (gebitskribent, redigerare)
Sam Folk-Williams (gebitskribent)
Sekine Tatsuo (översättare - japanska)
Simos Xenitellis (översättare - grekiska)
Steve Dickson (gebitskribent)
Teta Bilianou (översättare - grekiska)
ThomasCanniot (översättare - franska)
Thomas Gier (översättare - tyska)
Thomas Graf (gebitskribent)
Tommy Reynolds (verktyg)
Valnir Ferreira Jr. (översättare - brasiliansk portugisiska)
Ville-Pekka Vainio (översättare - finska)
Will Woods (gebitskribent)
Yoshinari Takaoka (översättare, verktyg)
Yuan Yijun (översättare - förenklad kinesiska)
Zhang Yang (översättare - förenklad kinesiska)
... och många fler översättare. Gå till den webb-uppdaterade versionen av dessa utgåvenoteringar eftersom vi lägger till översättare efter utgåvan:
Gebitskribenter producerar utgåvenoteringar direkt till Fedora Project Wiki. De samarbetar med andra ämnesområdesexperter under testutgåve-fasen av Fedora Core för att förklara viktiga ändringar och förbättringar. Redigerargruppen garanterar konsistens och kvalitet på färdiga gebit och porterar Wiki-material till Doc Book XML i ett versionshanterat datalager. Vid denna tidpunkt, producerar översättargruppen utgåvenoteringar för andra språk och sedan blir de tillgängliga för allmänheten som en del av Fedora. Publiceringsgruppen gör dem och efterföljande felrättningar, tillgängliga via webbplatsen.